2009/10/31

South beach

Åh, den här bilden. South Beach i Miami våren 2002. Jag, Fredrik, Rahsaan och de söta holländska systrarna. Livet var väldigt lätt då.

2009/10/26

Bored to death

Nya HBO-serien Bored to death är inte bara sevärd för de snygga klädernas skull, utan för att den är riktigt rolig. Sällan har man skådat mig skratta framför teven, men ja, det gjorde jag.

2009/10/25

Richard Brooks

Har inte vi tur ändå, som har möjlighet att se fantastiska filmer på bio nästan varje dag i veckan? Den här helgen har Filmoteca Española haft Richard Brooks-tema och vi har sett Blackboard Jungle (1955) och Cat on a Hot Tin Roof (1958).

2009/10/19

Till Sofia

Ibland behövs bara ett stort hjärta och ett litet hjärta för att rädda ett annat.

2009/10/18

Silent shout

Filmoteca Española visar svenska stumfilmer på fina biografen Cine Doré just nu. Jag har sett I lifvets vår (1912), Madame de Thèbes (1915) och Häxan (1922). Tänkvärt både ur ett film- och samhällshistoriskt perspektiv.

FILMFOTO: SVENSKA FILMINSTITUTET

2009/10/17

1 år

I dag har jag bott i Madrid i exakt ett år.

2009/10/16

Zabriskie Point

I går såg jag Zabriskie Point från 1970 av Michelangelo Antonioni. Det tog ungefär 110 minuter för budskapet att krångla sig igenom fyrtio år av mediebrus, konsumtion, kapitalism och låtsasliv för att inse att filmen är anti just detta. Slutscenernas skithäftiga explosioner är något av det snyggaste jag sett på film.

2009/10/14

Undervattensdröm

De senaste dagarna känns som en dröm; en undervattensdröm. Skratt som bubblar, rörelser blir mjuka, ljus förändras, ljud transformeras. Nu är jag tillbaka, ovanför ytan och allt är skarpt igen.

2009/10/07

Google Wave

Jag vill ha Google Wave, kan jag få det, Stefan?

2009/10/02

Pepp/depp

Det är konstigt att orden pepp och depp är så lika varandra, när de betyder så olika.

2009/10/01

Låt den rätte komma in

Om någon sa vampyrer för ett år sedan hade jag sagt tack, men nej tack. Fråga mig nu och jag svarar med klyschan nummer ett: skräckblandad förtjusning. Jag har just läst Låt den rätte komma in och jag var rädd nästan hela tiden. Inte bara för det uppenbart läskiga, utan för det som faktiskt är verkligt.

Kanske mest fascinerad är jag över John Ajvide Lindqvists karaktärsnamn. Jonny, Jimmy, Larry, Tommy, Benny, Lacke, Jocke, Micke, Prebbe, Morgan, Roger och mitt i allt ett Virginia och sedan huvudpersonen som rätt och slätt heter Oskar. Hette alla så i ett Stockholm 1981?