Nu vet jag, mer än någonsin: jag skulle varit född för fyrtio år sen. Tänk att vara så hängiven och samtidigt släppa på alla spärrar. Precis det handlar Taking Woodstock om. Och om peace och love och allt det där. Och kanske det viktigaste av allt: freedom. Friheten att vara en av miljontals på en åker som under några dagar exploderade i musik, lera och droger. Friheten att brinna för sin sak och friheten att inte veta någonting alls. Jag tycker det är fantastiskt bra. Hur lever man som en hippie på 2000-talet?
2009/09/27
Taking Woodstock
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Genom att leva som hippie. Gör som de i filmen, minus alla droger förstås.
Johanna: det är inte så lätt i dag med alla restriktioner och säkerhetstänk. no way att woodstock hade kunnat ske i dag, 40 år senare. aldrig hade det hade tillåtits. och det tycker jag är sorgligt, droger eller ej.
Skicka en kommentar