På taket sitter koltrasten och sjunger. Det är skymning och det är februari. Stämningen är konstig; det ska vara vinter. Men någonstans i magtrakten börjar en liten vårkänsla gro. Plötsligt tystnar koltrasten och gården är lika februaritrist som vanligt.
2008/02/11
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar