Söndagens budskap kommer från en ölförsedd kvinna, sjungandes på perfekt svengelska. Vi som sitter på uteserveringen skruvar antingen besvärat på oss eller blir roade av underhållningen. Jag intar en avvaktande position: ingen direkt ögonkontakt eller uppmuntrande gester. Men inombords ler jag, för helt plötsligt har jag fått något oväntat att fästa minnet av söndagsmiddagen på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar